Skatter och åter skatter

Så nu har äntligen min korta semester börjat på allvar! Det enda som nu fattas är att ligga i hängmattan med en cigarr och njuta av de sköna sommarkvällarna. Mycket har hänt på sistone som är värt att kommentera, till exempel så ska Estlands tåga in i eurosamarbetet och så det intressanta med Aftonbladets artikel om Sven-Otto Littorin. Det som jag kommer ägna större delen av detta inlägg om är dock något nygammalt.

 

Men först några korta kommentarer till det två intressanta aktualiteterna. Estland ska alltså få en ny valuta. Som jag har skrivit tidigare om så kan det inte vara rimligt att Estland ska införa Euron som valuta. Den enkla anledningen är att de med stor sannolikhet inte är en del av den västeuropeiska produktionsstrukturen. Det som Estland istället borde ha gjort är att låta sin valuta flyta och vänta tills det går att observera att den estniska kronan har en s.k. defakto-peg emot euron (precis som den svenska kronan har).

 

Nu en snabb reflexion över Littorinaffären. Den måste nog vara bland det vidrigaste jag har sett i media på länge. Jag vågar inte uttala mig om Littorin är skyldig eller inte men det sätt som Aftonbladet – med Lena Mellin i spetsen – har hanterat detta måste jag säga är avskyvärt. Lena Mellin, i programmet Debatt i SVT den 7/7, får mig att tro att Aftonbladet vill ”döda” Littorin. På det mest raljanta sätt låtsades hon där vara helt omedveten om hennes egen roll i spelet. Otäkt! Får nog återkomma om detta.

 

Med detta sagt – till detta inläggs stora fråga. För bara några dagar sedan köpte vi i vår familj en ny bil, en Volkswagen Golf Blue Motion, alltså en miljöbil. Anledningen till att vi valde just den bilen var att den först och främst är lagom stor, vi får alla plats och det finns möjlighet att transportera de vi i normala fall behöver köra. Bränsleekonomin är självfallet något som vi vägde in – Golfen är inte sämst i klassen så att säga. Vi råkade dessutom köpa bilen precis när det var en kampanj så vi fick med en hel del tillval på köpet som vi inte hade räknat med (och självfallet inte tackade nej till!). Nu räknas också vår nya bil som en miljöbil vilket gör den skattebefriad i fem år (vilket vi självfallet inte heller tackar nej till!). Dock så hade vi inte ”miljöbil” med som ett krav när vi stod i valet att köpa en bil, det bara blev så.

 

Varför skrivet jag då om detta? Som ni kanske redan vet, så är jag inte en förespråkare av incitament i skattepolitiken, och därmed inte heller skattebefriade miljöbilar. Alla sådana typer av incitament uppmuntrar endast till räntesökande. Det uppmuntrar alltså individer att försöka få mer på andras bekostnad, utan ansträngning. När vi nu köpte vår nya bil så spelade det inte någon roll för oss om den släpper ut 121 gram co2 per km eller 119 men vi tackar inte nej till att få vårt bilägande skattebefriat i några år. Är det inte fruktansvärt! Det som i praktiken har inträffat är att vi på andra bilisters bekostnad får pengar (i form av uteblivna utgifter) från bilister som inte köper en miljöklassad bil, vi får pengar som vi egentligen inte har gjort något för att förtjäna. Nu vågar jag nog säga att vi i den här familjen inte är speciellt ovanliga på just den här punkten, vi agerar nog som de flesta andra.

 

Jag har skrivit om den här typen av kommandoregler tidigare och hur fel de kan slå, samma resonemang gäller även här. Det är inte fråga om att hjälpa miljön (det kanske valet av miljöbil gör, men det vet vi inte på förhand, effekterna på lång sikt visar sig först på lång sikt) utan det är fråga om en transferering från personer som väljer att köpa en bil med en typ av motor till dem som väljer att köpa en bil med en annan typ av motor (väldigt förenklat). En individ som inte kan välja att köpa en Golf Blue Motion, eller motsvarande, blir tvingad att (genom skattesubventionen) ge pengar till dem som kan och har möjlighet att köpa en sådan. Om det vore så att jag och min familj skulle bo på landsbygden så skulle jag inte tro att vi skulle ha köpt just den bilen vi gjorde. Vi skulle kanske i sådana fall ha köpt en större bil som antagligen inte hade blivit klassad som miljöbil (det är ju själva klassificeringen det är fråga om, inget annat). Lite krasst kanske det går att se skattebefria miljöbilar som en transferering från landsbygden till urbana områden (vågar dock inte säga att det är just den effekten skattesubventionen får, det viktiga är den omfördelande effekt som skattesubventionen får). Vad är rättvisan i det?

 

Vad har vi då att vänta oss av denna skattelättnad på vissa bilar? Ja den som tvärsäkert kan svara på den frågan har alldeles säkert fel. Jag skulle inte säga att skattelättnaden borgar för bättre miljö, det går aldrig att veta på förhand. Det enda som med någorlunda precision går att säga är (som jag har skrivit tidigare) att det sker en transferering, om den är orättvis eller inte får ni avgöra själva men jag ser det som en orättvis transferering. Min familj skulle däremot med all säkerhet inte ha köpt någon annan bil, skattebefriad eller inte.

 

Så nu får det räcka för idag. Hoppas att det gick att läsa!


Den som väntar på något gott...

Ledsen att jag inte har skrivit så mycket på sista tiden och tyvärr så måste jag göra er läsare besvikna igen, kommer tyvärr inte att hinna skriva något större förens tidigast i helgen. Har fått lite mer att göra på sista tiden än vad jag har räknat med – allt ifrån knappande i exel och skrivande i word till att jag var tvungen att köpa ny cykel efter att ha kraschat min gamla. Men men hoppas att ni har lite överinseende med detta.

 

Må gott!


RSS 2.0