Den evolutionära ekonomin

Jag fick precis förklarat för mig att jag hade tydligen missförstått Nelson Goodmans argument. Så här ska det vara på ett ungefär;

Alla smaragder har färgen grue men vi tolkar denna färg som grön. Vi drar då slutsatsen att alla smaragder är gröna och alla smaragder även i framtiden kommer att vara gröna genom induktion. Vid tidpunkten t så ändrar sig våran uppfattning och vi tolkar grue som blått. Förutsatt att tidpunkten t inte har inträffat så kommer påståendet att smaragder är gröna vara sant och påståendet att smaragder är grue vara sant.

Poängen med detta argument är att det går att bevisa vad som helst med hjälp av induktion. Jag vill poängtera att jag tyvärr inte har läst Goodman själv, men det ska bli ändring på någon gång i framtiden.

Som tur var så hade jag inte missförstått Goodmans argument så pass mycket att jag hade totalt missförstått slutsatsen. Men jag måste hur som skriva om lite i slutklämmen på föregående inlägg;

Då mycket av förutsägelserna inom samhällsvetenskapen baseras på induktion så är aldrig en förutsägelse (försök att upprätta lagar) mer trovärdig än den senaste observationen. Men som Goodman påpekar så kan våran tolkning av ett fenomen bevisas genom induktion samtidigt som det finns en annan sanning som är lika sann. Vill vi bevisa ett fenomen så går det att göra det genom att använda induktion för att härleda en slutsats. Induktion är tyvärr ganska trubbigt och det bör hållas i åtanke.

Hoppas att det vart mer rätt denna gång :)

Må gott!

Vad ska vi egentligen med framtidsförutsägelser till, de slår för det mesta inte in inom samhällsvetenskaper. Jag har i alla fall inte sett en enda förutsägelse som faktiskt har gällt i alla de situationer som förutsägelsen var tänkt att fungera. Många gånger är det inte mer än en "educated guess".Vårat (i bemärkelsen vi människor) sökande efter förutsägbarhet när det kommer till samhällsvetenskapen har inte direkt varit fruktbar, inte någon modell har visat sig stämma och vi vet ingenting om vad framtiden har att ge. Många gånger kan det kanske handla om att fel verktyg används, inom nationalekonomin som jag känner bäst så försöker många använda sig av statistik som inte kan ta hänsyn till bland annat kulturella förhållanden. Vad är det som måste vara uppfyllt för att vi ska kunna göra framtidsförutsägelser?

Om en lag upprättas så måste en händelse inträffa givet att alla relevanta omständigheter är lika, jag låter relevant i det här fallet vara öppet då det kan skilja sig från ett tillfälle till ett annat. Om vi har en lag som säger att "om X så Y" så kommer Y att inträffa så länge som X inträffar. Till exempel om vi tillför värme till vatten så kommer det att koka vid 100 grader Celsius givet att det råder 1 ATM. Detta gäller för alla lagar även fast omständigheten gäller vid ett enda tillfälle. Det finns ett lite roligt argument när det kommer till induktion och sanna påståenden som på sätt och viss kommer in här, som fördes fram av Nelson Goodman, som lyder väldigt förenklat ungefär så här: smaragder är gröna (varpå vi genom induktion drar slutsatsen att alla smaragder är gröna) fram till tidpunkten t då en lag gör att smaragderna byter färg till grue. Påståendet att smaragder är gröna är lika sant som påståendet att smaragder är grue, ni kan läsa lite mer om detta finurliga argument kallat "induktionens nya gåta" på till exempel wikipedia (om det är någon filosof som har detta som special intresse och läser detta så får den personen mer än gärna förklara argumentet mer grundligt).

Att det finns vissa lagar som vi kan förhålla oss till i världen är enligt min mening ganska uppenbar, det skulle bli en ganska konstig värld annars. Tänk om det vore så att varje gång vi hoppade så viste vi inte om vi skulle komma ned på marken eller flyga ut i rymden. Problemet, som jag ser det, med framtidsförutsägelser när det kommer till samhällsvetenskaper är att de baseras på induktioner där vi drar slutsatser om förekomster i framtiden som vi inte vet något om, smaragderna kan bli grue och då är det ett sant påstående att smaragderna är grue även fast tidpunkten t inte har inträffat. Induktion är ett bra sätt att förstå världen men det är långt ifrån tillräckligt för att upprätta lagar, det har i alla fall inte lyckats än inom samhällsvetenskapen. Faktum kvarstår, vi vet ingenting om vad framtiden har att ge oss. Därmed inte sagt att det inte finns några lagar.

Jag antar att jag inte behöver förklara varför detta har relevans för ämnet för denna blogg :).

Må gott!

Måste först och främst be om ursäkt för att jag inte har haft tid med att leta fram data på den monetära basen i USA för att se om det blir någon hyperinflation eller inte. Ska hur som bjuda på lite annan statistik. Jag har nämligen en uppgift som ska göras i ekonometrikursen som jag läser just nu. Uppgiften går ut på att samla in data och göra en massa tester för att se om det finns några problem med data; tex är variablerna ”stationary” eller inte (kan tyvärr inte de svenska fackorden), råder det någon heteroscedasticity, osv. Så jag tänkte kombinera lite nytta med nöje och använda mig av OMXPI och Stibor räntorna(T/N, 1v, 1m, 2m, 3m, 6m, 9m, 12m), detta ämne har jag varit inblandad i diskussioner om länge. Så jag tankade ned data för OMXPI och Stibor räntorna för på dagsbasis från 1999-01-01 till 2009-09-22, sammanlagt 2689 observationer och sammanställde dessa i en exel fil och regressionen är gjort i SPSS.

Nu kommer vi till det roliga själva regressionen (vist är det kul med statistik!). Då jag inte har gått igenom all data och gjort de nödvändiga transformeringarna eller motsvarande så vet jag att regressionen är helt katastrofal. Detta på grund av ett flertal anledningar men framförallt då aktier och aktieindex karakteriseras av att det är så kallade "Random Walk" fenomenet, de vill säga att variansen eller medelvärdet inte är konstant över tid. Men som sagt så är det kul med statistik och det är alltid kul att se skillnaden mellan en kass statistisk modell och en bättre så jag bestämde mig för att göra en prov regression där OMXPI är beroende variabel och Stibor räntorna är oberoende, resultatet vart som följande:

OMXPI=191,290-17,06*T/N-64,949*1W-11,502*1M+159,918*2M-251,910*3M-346,891*6M+981,869*9M-438,848*12M

P-värden
Konstant=0,000   T/N=0,180   1W=0,001   1M=0,664   2M=0,000   3M=0,000   6M=0,000   9M=0,000   12M=0,000

R2=0,391   adj.R2=0,389   d=0,033

Då Durbin-Watson d är jätte lågt, nära 0, så kan vi utgå ifrån att det finns problem då det troligtvis råder så kallad serial correlation. Sen är d-värdet mycket lägre än vad R2 värdet är vilket indikerar på att det kan finnas co-integration problem. Sen går det att ifrågasätta om en modell som inkluderar alla Sibor räntor är fruktbar.

Men låt oss för ett ögonblick anta att dessa värden är något att fästa någon vikt vid. Om vi säger att denna regression skulle säga något om verkligheten så skulle det betyda att T/N inte är signifikant, inte ens vid ett konfidensintervall på 10%, detta gäller även för 1 månadsräntan. Att T/N inte spelade någon större roll var ganska väntat då det sällan är så att privatpersoner eller företag sällan lånar över natten för att handla aktier, om det lånas så är det oftast över dagen och inte över natten då ränta behöver betalas.

Jag vart lite mer förvånad över att 1 månads räntan inte var signifikant, om vi sätter detta i relation till att T/N inte är signifikant så skulle slutsatsen kunna bli den att korta räntor inte har någon roll vare sig när det kommer till att låna pengar för att handla med aktier eller ses som alternativa investeringar. Något annat som är intressant med denna regression är att 2 och 9 månaders räntan visar sig positiva, alltså om räntan på 2 och 9 månaders lån går upp så kommer börsen att gå upp. Jag har faktiskt inte någon klar förklaring om varför detta är fallet, är det någon som kan ge en rimlig förklaring?

Annars så är det som förväntat, om räntan går upp så går börsen ned, det blir dyrare att låna för att göra affärer och dessutom så ökar alternativkostnaden för att köpa in sig i ett bolag som har låg avkastning (avkastningskravet ökar på aktier) och då bolagen oftast inte över en natt kan bli mer produktiva och mer lönsamma så kommer aktiepriset att minska. R2 värdet är förvånansvärt högt skulle jag säga, att räntorna förklarar när 40% av variationen av börsindex förväntade jag mig inte. Mina förväntningar var att dagens räntenivåer på relativt korta räntor skulle ha en ganska låg förklaringsgrad. Däremot tror jag att de långa räntorna har större betydelse än de korta.

Som sagt så är denna regression helt kass och det bör inte läggas någon större vikt vid, men kommer nog att återkomma med lite mer intressanta modeller som har lite högre sanningshalt. Sen att jag inte är någon statistiker gör kanske inte saken bättre. Men det är alltid kul med siffror.

Må gott!

Efter en konversation med min gode vän Oscar så väcktes en del ganska intressanta frågor (ni kan följa hela konversationen under kommentarer för inläggt Bostäder). Har tyvärr inte haft tid att leta fram all data för att göra ett helt komplett inlägg men jag får ta det i omgångar. Så nu till en början så ska jag diskutera lite om produktiviteten. Jag hoppas att de flesta vet vad produktivitet är men för säkerhets skull så är produktivitet hur mycket som produceras per enhet, tex per timme eller per arbetare. Produktivitetstillväxt är så mycket som produktiviteten förändras (förhoppningsvis positiv) per tidsenhet. I diagrammet nedan så visas hur produktionen per arbetare/år har utvecklats från 1950-2007 för USA, Sverige och Storbritannien. Som not så bör sägas att detta är indexerat (1996=100) och det går inte att göra några jämförelser mellan hur den faktiska produktionen i absoluta tal ser ut, diagrammet visar hur produktiviteten har utvecklats under perioden. All data är inhämtad från "US Bureu of labor statistics".

Som kan utläsas av diagrammet så har Sverige haft en starkare produktivitetsutveckling än vad både USA och Storbritannien har haft, framförallt under 1990-talet och 2000-talet, där Sveriges index slutar på över 200 (203), USA slutar på 177,8 och Storbritannien på 153. Med andra ord så hade Sverige 2007 en produktion per arbetare som var över 100% högre än den var 1996 samtidigt som USA hade ökat sin produktion med 77,8% och Storbritannien med 53%.

Det är kanske inte så himla överraskande att produktiviteten har ökat från 1950-talet och fram till nu, det är kanske mer intressant att se hur produktivitetstillväxten har utvecklats fram till i dag. I diagrammet nedan så visas produktivitetstillväxten för Sverige, USA och Storbritannien under samma period som tidigare.

Det kanske är lite små rörigt i diagrammet men jag hoppas att det går bra ändå (säg till så kan jag lägga upp diagram för varje land). Här ses konjunkturcyklerna lite bättre, de dramatiska dropparna i produktivitetstillväxten sammanfaller inte konstigt nog med lågkonjunkturer (om ni inte tror mig så kan jag ta fram data på de). Roligt nog så utmärker sig Sverige även här genom att under större delen av den studerande perioden ha en högre tillväxt än både USA och Storbritannien. undantaget från 80-talet där Sverige i stort ligger under de andra två studerade länderna.

Produktiviteten är något som ofta glöms bort i den dagliga debatten då dess stora konsekvenser syns på längre sikt. Om vi ska tro neoklassikerna så har till exempel produktiviteten inverkan på inflationen, om produktiviteten ökar mindre en vad penningmängden ökar så leder detta till inflation. Detta fenomen kommer jag återkomma till då det var ämnet för den diskussion som fick mig att börja skriva. Som en direkt konsekvens av detta fenomen så har produktiviteten en direkt påverkan på välståndet i ekonomin, detta då produktiviteten påverkar reallönerna. Faktum är att reallönerna påverkas direkt av produktiviteten då om lönerna ökar mer än produktiviteten så kommer penningmängden att öka vilket leder till inflation som äter upp överskottet, kommer inte att gå in på det djupare än så (det är en ganska tråkigt diskussion för mig som är mer intresserad av moralfilosofin bakom nationalekonomi).

Sen måste jag bara säga en sak till innan jag slutar skriva, om det har att göra med hela miljödebatten (såg nyss ett reportage på Aktuellt). Jag är personligen jäkligt trött på hela denna debatt (monolog?) då den körs ned i halsen på än. Har hört några gånger att vi i världen måste acceptera en mindre ekonomisk tillväxt för att skydda miljön. Det är totalt bull****, det finns ingen motsägelse mellan produktivitetstillväxt och miljömässigt bra produktion. Det kan till och med vara produktivitets höjande i många fall. Är så tröt på alla som tror att världen är helt statisk, jag tror på människans uppfinningsrikedom som gång på gång har bevisats.

Må Gott!

Läste för några dagar sedan en väldigt intressant debbat artikel i SVD (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3528593.svd). Kortfattat kan jag sammanfatta artikeln genom att säga att författarna är kritiska mot de stora pengar som vi svenska lägger på lägenheter och villor och att det inte är bra ur ett samhällsekonomisk synvinkel att vi lägger så mycket pengar på just bostäder (inklusive renoveringar), detta då pengarna låses in under lång tid framöver och att värdet mer eller mindre är fiktivt då det inte sker en kontinuerlig värdering av just "din" bostad. Villa/lägenhet som investering är författarna även kritiska mot då de ger avkastning i bostad men inte i likvida medel vilket kan skapa problem, dels om ägaren hamnar i en ekonomisk knipa så kan det vara svårt att tex sälja och dels då avkastningen vid en försäljning kan vara nära noll på grund av inflationen.

Måste säga att jag håller med författarna på ett rent principiellt plan, läste för ett tag sedan (kommer dock inte ihåg var) att genomsnitts bostaden, undantaget hyresrätter, är belånat till 90%. För hög belåning i största allmänhet är inte bra då det kan inträffa händelser som dramatiskt ändrar den disponibla inkomsten, både för den enskilda individen och för samhället i stort, vilket leder till att betalningarna helt enkelt ställs in (konkurs etc.). Detta problem har inte minst aktualiserats med finanskrisen (men även den svenska 90-tals krisen) som började som en bostadskris. När belåningen är hög så är också marginalerna mycket mindre för oförutsedda händelser, som tex en normal konjunkturavmattning när inkomsterna minskar och vipps så har vi en bankkris.

Författarna vill framhäva att det ska satsas på nya hyresrätter men de ger, medvetet eller omedvetet, kritik mot riksbanken och det låga ränteläget. Detta då den låga räntan pressar upp bostadspriserna och ger då en ännu högre genomsnittlig belåningsgrad vilket ytterligare ger mindre fallhöjd för ekonomin i sin helhet. Artikeln pekar därigenom på hur trubbigt och hur oprecist de kan vara att använda räntevapnet, om det är så att artikelns författare har rätt så finns det risk för att det kan förvärrat läget redan på ett par års sikt om vi har otur. Nu tror jag att Riksbankscheferna vet vad de sysslar med och att de även har tänkt på detta, men det gör inte problemet mindre.

Må gott!

Så nu har jag pratat en massa smörja på sistone så nu är det tillbaka till makron. Såg nu att USAs bytesbalans under andra kvartalet förstärktes från -104,4 miljarder dollar till -98,8 miljarder dollar, en skillnad på ca 5,5 %. Det förväntades ett underskott på ca 92 miljarder dollar. Värt att notera är att det är både importen och exporten sjönk, vilket jag vart lite förvånad över. Det överraskande var inte att importen sjönk utan att exporten sjönk från 507,6 till 500,8 miljarder eller med ca 1,3 %.  Det är en ganska liten förändring som troligtvis beror på den globala nedgången den senaste tiden, det överraskande enligt min mening är att den inte har sjunkit mer. Jag tror personligen att detta är ett uttryck för den förhållandevis svaga dollarn som under andra kvartalet hade en negativ trend, dollarn har agerat en stötdämpare i detta fall. En ganska enkel förklaring som följer de mer eller mindre fastslagna nationalekonomiska grunderna om hur en valuta kan minska en kris följder. Detta talar för att USA kommer att komma snabbare ur krisen än väntat förutsatt att denna trend fortsätter. De senaste tre månaderna så har USD/SEK minskat med ca 14% (från ca 7,88 till ca 6,86) vilket talar för en fortsatt trend nedåt för dollarn och en bättre bytesbalans för USA. Det som talar för att det fortsätter på denna trend är att det trycks ut kopiösa mängder pengar från FED just nu och det kommer leda till att dollarn minskar i värde relativt andra valutor, problemet med detta är att det kan leda till en kraftig inflation som driver upp de amerikanska priserna så att det sammantaget inte leder någon stans när det kommer till bytesbalansen.

En annan faktor som talar för en förbättrad bytesbalans i USA är det faktum att de har överkonsumerat så mycket under så lång tid. Dessa lån måste betalas tillbacka någon gång och då kan det inte leda till annat än en bättre bytesbalans, beroende lite på hur mycket det amerikanska folket är beträtt att lida så kan de bli ganska stora positiva belopp som det kan handla om. Nu är det kanske inte så troligt att amerikanerna är beträdda att betala tillbacka allt på några års sikt.

Situationen idag är dock inte så munter då deras skuld till omvärlden ökade under andra kvartalet med 98,8 miljarder dollar, det är ett av alla problem som USA står inför just nu. Att de konsumerar när 100 miljarder mer en vad de producerar under denna kris är lite smått fantastiskt i sig självt, detta faktum pekar på att krisen är här för att stanna ett tag till och att de är långt ifrån över även fast BNP kanske vänder.

Må gott!

PS. ber om ursäkt för att jag har varit så osocial den senaste tiden, ska bättra mig :) DS.

Så nu sitter jag här igen efter ytterligare en heldag i plugget, ska försöka uppdatera lite vad som har hänt den senaste tiden. Det börjar arta sig nu när det kommer till upphandlingsprojektet jag är en del av, det har börjat trilla in en del upphandlingar som vi måste gå igenom och vi börjar bli på det klara med vad som ska göras mer exakt.

Annars så har jag fult upp som vanligt. Ligger lite efter med pluggandet men det borde jag kunna ta igen nu i helgen som senast, lite ironiskt att i sommar så tyckte jag det var lite jobbigt att inte ha så mycket att göra och nu så inser jag hur bra jag hade det. Som tur är så är det jag läser jätte intressant, ekonometri är alltid intressant då det används så mycket (även om jag tycker att det kanske utnyttjas lite allt för ofta, se tidigare inlägg) och Corporate finance då... ja det handlar om finansmarknaden :P. Det roliga med Corporat finance kursen är att jag har under en lång tid tyckt att det är en massa "floskler" som har figurerat i finans världen, där det är antingen helt oklart vad det faktiskt är som menas eller där de underliggande antagandena för att resonemanget ska gå ihop är lite skakiga(psykologi, rationalitet, riskpremie för att nämna några), som jag nu förstår var dessa begrep kommer ifrån.

Sen så vart jag idag erbjuden att bli en "riktig" nationalekonom, nu undrar du nog vad det handlar om Oscar :P. Fick en muntligt erbjudande att bli föreslagen att komma med i Nationalekonomiska föreningen, så får se hur det går med det men det skulle vara kul att komma med i en förening där många av de största svenska namnen inom nationalekonomin är med.

Så sen så har det kanske inte undgått så många att jag har ett brinnande intresse för klockor (du kan vara lungn Oscar) och det finns två stora holdingbolag som äger nästan alla större kända klockmärken med få undantag. Dessa två är Swacth och Richmont Group (Compagnie Financière Richemont SA). Dessa två bolag är i huvudsak inriktade mot lyx marknaden, speciellt Richmont Group, som har klarat sig riktigt bra under finanskrisen. Jag bestämde mig för några dagar sedan att kika närmare på dessa bolag och jag vart förvånad över hur bra de har klarat finanskrisen. Tyvärr så känner jag inte att jag har studerat dessa två bolag så pass nära att jag vill ge någon närmare analys av dessa bolag och deras bransch men det kommer jag att göra, kanske är det någon annan som vill göra att försök?

Så en liten uppdatering, inte så mycket makro men lite får jag nog avvika :P.

Må gott!

Datorer... finns det något som är så jobbigt att ha och göra med som datorer. I går kväll innan jag gick och la mig så fungerade min nya fina dator alldeles utmärkt. I morse så kunde jag inte högerklicka med musplattan och datorn hade bara varit avstängd! Försökte med de vanliga felsöknings knepen ta reda på vad felet var men det var inte något hårdvaruproblem så jag installerade nya drivrutiner, tror ni de fungerade... självklart så fungerade det inte. Nu efter att ha hållit på i stort sett hela dagen med att försöka få bukt med problemet, med undantag för lite jobb och vanligt intag av föda, så fungerar det igen. Vad gjorde jag, ingenting. Datorn bestämde sig helt plötsligt för några minuter sedan att fungera, jag säger bara det Murphys lag gäller.

För att knyta an till temat för denna blogg så är det inte helt obetydligt på en aggregera nivå att datorer inte fungerar på de sätt som de är tänkt. Datorer tillskrivs ofta att de höjer produktiviteten. Det är helt sant under förutsättning att datorerna fungerar som de ska. Hur många gånger har inte USB-minnen krånglat så all information har försvunnit eller mail har försvunnit ut i cyber rymden. Hur många gånger har inte hårddisken pajat när det är som minst välbehövligt. Det datoriserade samhälle som vi i mångt och mycket lever i idag, vi är väldigt beroende av datorer för att vardagen ska kunna gå ihop även fast det skulle kunna gå utan att använda alla datorer, så är alla datorproblem rent av produktivitets hämmande.

Må gott!

Jag vet inte om jag är den enda (troligtvis inte) som funderar på vad människor i framtiden kommer att tycka om oss. Hur kommer de att kategorisera denna tidsperiod. När vi idag ser tillbaka på människor som levde sig 500 år sedan så skrattar lite smått åt alla de saker som de lurade sig själva med, till exempel den övertro på religiösa texter som har funnits under lång tid (men det finns så mycket mer). Vad är det idag som vi går runt och lurar oss själva med hela tiden? Det är en svår nöt att knäcka då vi inte skulle tro på det så hårt om det inte accepterades som en sanning. Ska i alla fall försöka belysa ett fenomen här.

Matematiken är ett verktyg som ofta används inom det mesta. Matematik används i allt ifrån att räkna ut hur mycket betong som behövs för att bygga en bro till att räkna ut priset på en vara som införskaffas i framtiden (inflation/deflation). Matematiken anses vara universal och lättförståelig och det verkar inte finns något snyggare eller sexigare än en siffra som säger allt(!). Om någon inte håller med så kan vi bara titta på den närmast fanatiska tro på statistik som finns bland människor som handlar aktier eller på tron att årsrapporter säger allt om hur framgångsrikt ett bolag är. Det räknas på det mesta, allt där det går att få fram en siffra så räknas det. Matematik är ett viktigt instrument men jag vill påstå att det inte är så att vi kan räkna på allt. Matematiken tar in viktiga aspekter i sammanhanget men det är mycket som inte går att översätta i siffror, matematiken kan bara ge några få av alla dimensioner som krävs för att göra större analyser av samhället i sin helhet. Hur ska vi till exempel sätta en siffra på tillits nivån i ett land? Om vi säger att Sverige har en tillits nivå på 5, Tyskland har 6 och USA har 3. Hur återspeglar detta verkligheten? Det finns ingen substans i dessa tal. Många gånger har jag hört att det går att samla in statistik på till exempel tillits nivån i ett samhälle genom att ringa in det med hjälp av många sprida frågor, det förutsätter dock att det finns en någorlunda linjärt samband mellan olika typer av relationer. Dessutom så förutsätter det att vi vet exakt vad som menas med till exempel tillit (så att det går att kvantifiera), vilket vi antagligen inte gör.

Det finns många problem med matematiken när det kommer till samhällsvetenskap, det grundläggande problemet med detta är att det finns en hel del som har inverkan på samhället (i detta fall ekonomin) som inte går att kvantifiera. Vad säger egentligen påståendet att "rädslan i USA är 5 på en skala 1-10"? Det säger inte så mycket, det går inte att säga något från denna information över huvud taget. Detta då vi inte vet vad siffran betyder, det finns inte någon som vet vad den betyder i detta fall. Då vi inte vet vad det betyder så har vi inte heller någon användning för denna siffra och den blir därigenom helt värdelös.

Matematiken är ett bra verktyg för att mäta många saker, fast därifrån ta steget till att påstå att matematiken kan ersätta ord är långt. Matematiken är viktig och kommer så att förbli men den kan inte förklara allt. Vi behöver matematiken för att förstå världen men vi behöver också ord för att förstå vad som händer. Det är enkelt att ställa upp en ekvation för att förklara en tankegång men det betyder inte att det går att använda ekvationen till något användbart men det ersätter inte ordens betydelse.

Varför är detta då viktigt? Det är viktigt för att om vi väljer att bortse ifrån att ordentligt studera viktiga delar som kan ha avgörande betydelse för hur en ekonomi fungerar så kommer inte heller vi att ens ha en chans att förstå hur till exempel en finanskris uppstår eller hur det kommer sig att Afrika är så himla fattigt och Europa är så himla rikt. Det krävs då studier som undersöker kvalitativt i stället för kvantitativt.

För att återgå till frågan i början, vad kommer människor i framtiden att tycka om oss? Jag har en känsla av att de kommer att skratta åt våran övertro till matematik som förklaringsmodell och att vi i mångt och mycket försöker ersätta orden.

Må gott!

Nu var de ett tag sen jag skrev senast. Har hunnit med mycket nu de senaste dagarna. I helgen var jag på kick-off med Unga Aktiesparare, de var lite roligt att också MUF bara var en liten bit därifrån samtidigt som vi, staten och kapitalet :P. Det var en trevlig helg som bjöd på ganska mycket, allt från aktie pratande till företagspresentation. Det företag som presenterade sig (och som betalade för kalaset) var Forextrade, ett intressant företag som enligt mitt tycke har en bra affärsmodell men presentationen var katastrof. De behöver verkligen en pedagog och en retoriker som kan hjälpa dem med muntligt framförande. Smög även iväg till MUFs fest på lördagskvällen (har hört så mycket om deras fester så man måste ju se hur det är när man har chansen), blev riktigt besviken faktiskt. Var bara en massa fulla 16-åringar som verkade vara aktiva i MUF för att festa (försökte prata lite alvar med dem men det gick inte alls, valde kanske fel tillfälle :P).

Vad ska sägas om makroläget nu när det nästan är ett år sen Lehman. Vad gäller förtroende så har det utan tvekan återvänt, vad gäller makroförhållanden så är det något bättre. Vad gäller problemet så har inget hänt direkt. De finns små tecken på återhämtning i ekonomierna runt om i världen, men det är inte direkt bra någon stans. I USA så ökar fortfarande arbetslösheten och konsumtionen är inte på någon "all time hi" ( men inte heller på någon "all time low"). I Europa så är det något bättre, med undantag för Storbritannien. Det stora orosmolnet i framtiden är de skenande budgetunderskotten och sedelpressarna som blir allt varmare när det trycks upp allt fler sedlar. Som vanligt så ska USA vara värst. Det finns en överhängande risk för inflation i framtiden, då det tar en stund för pengarna att gå igenom systemet så kommer inflationen med en viss fördröjning.  Nu har vi inte sett någon inflationschock riktigt än, tvärtom faktiskt då vi har deflation. En ren spekulation om detta faktum från min sida är att då inflationen under lång tid har varit väldigt låg så har de enorma summorna som har tryckts ut hämmat deflationen, men det betyder inte att det inte kommer inflation i framtiden. Det är inte alla pengar som har hunnit få effekt på systemet riktigt än. Den eventuella räntechock som kan komma av en skenande inflation räds jag inför.

Sen kommer vi till de stora skuldbergen som regeringar runt om i världen håller på att bygga upp. Skulderna måste betalas tillbaka tillslut och de expansiva åtgärderna måste dras tillbaka, i alla fall delvis om skatteintäkterna av någon anledning ökar. När de händer så kommer det minska den ekonomiska aktiviteten då det den statliga konsumtionen kommer att minska, efterfrågan i ekonomin kommer kort och gott att minska. Det går att göra detta med en god precision (i alla fall i teorin) så att det inte får allt för stora konsikvenser på ekonomin i sin helhet men frågan är hur mycket det kommer att kosta fram tills dess, och kommer budgetarna att tillåta det?

Sen måste jag skriva lite om den senaste debatten om framförallt mjölkböndernas situation. Det är många bönder som kräver kvoter för att hålla uppe mjölkpriser i EU så att de kan tjäna mera pengar, det är jag starkt emot. Om det är så att bönderna inte kan försörja sig på sin mjölkproduktion så borde de sadla om till något annat, vet att det kan verka hårt och orättvist men det är så det funkar för alla andra. Det är inte bra att hålla upp priset på en artificiellt hög nivå ur någon asspekt, det leder till dyra varor för oss konsumenter (och vid stödköp eller motsvarande så alla skattebetalare) och dessutom så leder det till ineffektiv produktion inom jordbruket i detta fall. Jag förstår ärligt talat inte vad det är som skulle vara så himla speciellt med just jordbruket som gör att just dessa förtjänar en garanterad inkomst som är statligt försäkrad. Det kan omöjligt ha att göra med att man ska bevara matproduktion inom EU för om det skulle vara anledningen så skulle det vara en klar fördel att ha ett effektivt och produktivt jordbruk som kan producera kvalitets produkter under de värsta av förhållanden.

Må gott!

Så nu har jag äntligen fått några minuters lugn och ro. Det var länge sedan som jag hade så här mycket på schemat som jag har nu, men jag försöker i alla fall inbilla mig att det är bra med lite tuffa perioder ibland ;). De senaste dagarna så har jag utöver allt annat även införskaffat mig en ny dator, en Acer 3810T om det säger er något, och självklart så ska ju allt inte fungera som det ska utan det är bara en massa problem hela tiden.

Efter att ha jobbat lite med Upphandlingsprojektet nu så måste jag säga att det är ett enda virrvarr i det hela, det finns inte direkt någon standard för hur kommuner och landsting ska göra när de ska arkivera eller former för redovisandet. Det har skapat problem kan man minst sagt säga. Är lite för dåligt insatt för att säga om det är bra eller dåligt att det är förhållandevis lite krav på hur mycket som ska arkiveras men det är jobbigt när jag och minna kollegor ska sammanställa rådata.

Så nu till något som kanske är lite mer intressant. Börsen har sjunkit ganska drastiskt under den senaste dagarna och nu har den vänt upp igen. Tycket personligen att det är ganska rimligt att det sker en liten korrektion i börsklimatet då den dramatiska uppgången under den senaste tiden inte har varit motiverad ur ett makroekonomiskt perspektiv, delar kan jag hålla med om är motiverad då den osäkerhet som fanns under vintern nu är borta men det motiverar långt ifrån hela uppgången. Korrektioner kan dock ske på många olika sätt. Om vi tänker oss en "motiverad uppgång" från botten i november, för enkelhetens skull antar jag att den är linjär, så för att en korrigering av börsen ska fungera så får inte börsen överskrida den "motiverade uppgångens" lutning. Notera att det räcker med en ytterst liten skillnad i lutningen för att det ska kunna bli en korrigering och det kommer i såna fall att ta tid. Om lutningen på den "motiverade uppgången" är X så räcker det med andra ord att lutningen på börsen (säg Y) i sin helhet är Y<X, skulle det vara annorlunda så kommer ingen korrektion att bli av. En korrektion kan ta tid. Personligen så tror jag att en del av en korrektion kan vi räkna oss tillgodo ganska snart men en del kommer att återstå till framtiden, det baserar jag på tidigare data då börsen har en tendens att inte korrigerat sig fult ut efter stora omskakningar i ekonomin. Vid stora omskakningar av ekonomin så tenderar börsen att överreagera åt båda hållen för att sedan få en långsammare utveckling än vad som kan vara motiverat. Senast var det IT-bubblan.

Må gott!

Jag har undrat under en tid nu varför det är så svårt att säga att man inte har en aning om vad som försiggår. Det finns ett antal olika "slaskposter" som hela tiden används av en massa människor och det ända som de egentligen säger är att "jag har inte en aning om vad som händer". När det kommer till aktiemarknaden så är uttrycken "det är mycket psykologi i marknaden" och "marknaden är helt irrationell" vanliga, det är i själva verket uttryck för samma mening nämligen "jag har ingen aning". För att marknaden ska ha "psykologi" så krävs det att marknaden är egen - en individ, en varelse - det är det inte frågan om utan en marknad är en mötesplats där människor samlas och byter med varandra. Ja men människorna som handlar på marknaden är påverkade av "psykologi", svar ja - HELA TIDEN.

Att det skulle råda irrationalitet kräver att vi åtminstone måste acceptera ett av två påståenden - 1 minna medmänniskor är dumma i huvet, 2 Jag förstår inte (jag vet att det är lite grovt uttryckt). Det tragiska är att oftast så väljs det första alternativet utan att det ängnas en tanke på att det första påståendet även stämmer så är även DU inkluderad, är vi verkligen villiga att acceptera det (tydligen är vi de). Att vi skulle vara irrationella är lite små absurt då rationalitet är något som faktiskt inte går att utesluta i någon situation, att vi någon gång skulle vara irrationella är lite galet då vi måste acceptera att vi mer eller mindre är dumma i huvet.

Nu när jag läser Corporate Finance så har jag insett att det finns ett liknande uttryck även där, inte så förvånande kanske. De teorier som vi har gått igenom hittills har i stort sätt samma slaskpost, nämligen riskpremie. För att svara på frågan vad som gör att ett vist bolag värderas lägre en ett annat - riskpremie. Hur kommer det sig att vissa papper är mer värda en andra under olika delar av konjunktur cykel - riskpremie. Överallt så stöter man på riskpremie som förklaringen på allt som är jobbigt att hantera, som om det skulle vara riskpremien som styr alla variationer i priset på en aktie. Det är milt sagt många som handlar på börsen och det är miljoner av avslut som genomförs vilket gör riskpremie diskussionen lite små konstig om vi sätter in det i ett sammanhang.

Einstein hade även han en slaskpost som han mer eller mindre var tvungen att ha med för att hans ekvationer skulle stämma, nämligen mörk materia. Revisorerna använder sig av 6510-kontot. Listan kan göras mycket längre.

Vi människor har det verkligen svårt att acceptera att vi inte förstår mycket som händer runt om kring oss, vi vill verkligen veta mer än vad vi faktiskt gör. Skulle ett accepterande av det faktum att vi inte vet så mycket om våran omvärld (faktum är att vi vet ungefär ingenting) få några alvarliga konsekvenser? Jag vill påstå att det inte skulle göra det (det har ju gått bra hittills), det skulle i och för sig innebära en knäck i vårat självförtroende.

Hoppas att det inte är någon som tar illa vid sig.

Må gott!