Räntan
Ne nu kanske jag ska bli lite mer seriös och skriva om nått som kanske är intressant istället för massa annat. Har fått en uppfattning om att många inte riktigt förstår sig på de bakomliggande faktorerna bakom hur en vanlig bankränta sätts eller hur de ska tänka när det kommer till bostadslån.
För att kunna föra en diskussion så krävs två antaganden. Det första är att Riksbanken är trovärdig i sitt inflationsmål på 2±1%. Det andra är att även fast det går på ett ungefär att förutsäga konjunkturen den närmsta framtiden så är vi alla ovetande om vad framtiden faktiskt har att ge oss. Efter att ha etablerat dessa två grundantaganden så borde akademikern inom er fråga om det är rimligt att anta detta. Jag vill hävda att det är rimligt att acceptera dessa antaganden. Riksbanken har visat att de tar inflationen på alvar och är bereda att ta tuffa beslut om räntenivåerna, så jag vill hävda att Riksbanken är trovärdig. Det andra antagandet om att vi inte kan förutsäga framtiden är kanske till synes en självklarhet men det är förvånansvärt många som inte håller med, kanske till och med du :P. Det är en ganska intressant diskussion om världen är fullständigt förutsägbar eller inte och jag vill hävda att vi i dag inte kan förutsäga framtiden, kan sammanfatta mina argument med; skulle vi ha en finnanskris idag om det vore så att vi kunde förutsäga allt? Svaret på den frågan är självklart nej.
Nu när vi har antagandena klara så kan vi gå vidare. För dem som inte vet så sätter Riksbanken räntan utefter inflationshotet som råder. Räntevapnet är ett väldigt trubbigt sådant och får effekt på ekonomin på ca ett par års sikt, det är med andra ord inte inflationen idag som styr Riksbankens ränta utan vad Riksbanken tror att inflationen kommer att vara i framtiden. Vad är det då för ränta som Riksbanken sätter? Det är den så kallade tom/next, med andra ord den ränta som bankerna lånar ut till varandra med återbetalning nästa dag. Alltså den ränta som betalas på ett väldigt kort lån. Riksbankens beslut påverkar därigenom de korta lånen men inte nödvändigtvis de långa lånen, tänker inte gå in på hur de påverkar de korta lånen.
Vad finns då inbakat i räntan? Ränta är priset på att låna pengar och inget annat. Som alla prispåslag så innehåller räntan en del som är ren och skär vinst och en del som tar hänsyn till risken i affären. Förutom dessa två så innehåller även räntan en del som tar hänsyn till inflationen, med andra ord en del som tar hänsyn till pengarnas värdeförändring. Med en inflation som ligger på 2% så hanar räntan på 4% under en konjunkturcykel. Den långa räntan, säg 5-10 år, kommer därigenom ligga på just 4% även fast den korta räntan kan fluktuera ganska mycket.
Okej vad får detta för konsekvenser om vi följer det andra antagandet i diskussionen. Jo om vi har en kort ränta som fluktuerar, en lång ränta som ligger still på 4% och dessutom inte vet vad den korta ränta kommer att ligga på i framtiden. Om man skulle vara ”aktiv” i sitt val av ränta och bindningstid och försöka få ned räntan så mycket som möjligt under en konjunkturcykel så kommer man antagligen att misslyckas på grund av det andra antagandet då ingen vet exakt hur lång tid en viss räntenivå kommer att vara. Till exempel så förra året så höjde Riksbanken räntan fram till slutet av året för att sedan kraftigt sänka den till dagens nivå på 0,25 %. Att man ska kunna förutspå det så pass bra så att man kan sitta bunden på sig 3% från december 2007 fram till säg februari i år för att sedan gå över till kortare intervaller om tre månader händer inte, en sån timing har man inte (om man inte har tur) om man accepterar det andra antagandet. Under tiden kommer den långa räntan att vara stabil på 4 % enligt det första antagandet.
Var vill jag nu komma med detta inlägg. Jo det jag vill säga är att dem som tror att de kan vara aktiva och få ned ränta inte kommer att kunna göra de, troligtvis så kommer de få en högre ränta annat än i undantagsfall, enligt det andra antagandet. Det lättaste och det i de flesta fall billigaste alternativet är att förhandla till sig en ränta på 4% direkt, då blir kostnaderna förutsägbara och privatekonomin blir lättare att hålla ordning på så slipper man lyxfällan.
För att kunna föra en diskussion så krävs två antaganden. Det första är att Riksbanken är trovärdig i sitt inflationsmål på 2±1%. Det andra är att även fast det går på ett ungefär att förutsäga konjunkturen den närmsta framtiden så är vi alla ovetande om vad framtiden faktiskt har att ge oss. Efter att ha etablerat dessa två grundantaganden så borde akademikern inom er fråga om det är rimligt att anta detta. Jag vill hävda att det är rimligt att acceptera dessa antaganden. Riksbanken har visat att de tar inflationen på alvar och är bereda att ta tuffa beslut om räntenivåerna, så jag vill hävda att Riksbanken är trovärdig. Det andra antagandet om att vi inte kan förutsäga framtiden är kanske till synes en självklarhet men det är förvånansvärt många som inte håller med, kanske till och med du :P. Det är en ganska intressant diskussion om världen är fullständigt förutsägbar eller inte och jag vill hävda att vi i dag inte kan förutsäga framtiden, kan sammanfatta mina argument med; skulle vi ha en finnanskris idag om det vore så att vi kunde förutsäga allt? Svaret på den frågan är självklart nej.
Nu när vi har antagandena klara så kan vi gå vidare. För dem som inte vet så sätter Riksbanken räntan utefter inflationshotet som råder. Räntevapnet är ett väldigt trubbigt sådant och får effekt på ekonomin på ca ett par års sikt, det är med andra ord inte inflationen idag som styr Riksbankens ränta utan vad Riksbanken tror att inflationen kommer att vara i framtiden. Vad är det då för ränta som Riksbanken sätter? Det är den så kallade tom/next, med andra ord den ränta som bankerna lånar ut till varandra med återbetalning nästa dag. Alltså den ränta som betalas på ett väldigt kort lån. Riksbankens beslut påverkar därigenom de korta lånen men inte nödvändigtvis de långa lånen, tänker inte gå in på hur de påverkar de korta lånen.
Vad finns då inbakat i räntan? Ränta är priset på att låna pengar och inget annat. Som alla prispåslag så innehåller räntan en del som är ren och skär vinst och en del som tar hänsyn till risken i affären. Förutom dessa två så innehåller även räntan en del som tar hänsyn till inflationen, med andra ord en del som tar hänsyn till pengarnas värdeförändring. Med en inflation som ligger på 2% så hanar räntan på 4% under en konjunkturcykel. Den långa räntan, säg 5-10 år, kommer därigenom ligga på just 4% även fast den korta räntan kan fluktuera ganska mycket.
Okej vad får detta för konsekvenser om vi följer det andra antagandet i diskussionen. Jo om vi har en kort ränta som fluktuerar, en lång ränta som ligger still på 4% och dessutom inte vet vad den korta ränta kommer att ligga på i framtiden. Om man skulle vara ”aktiv” i sitt val av ränta och bindningstid och försöka få ned räntan så mycket som möjligt under en konjunkturcykel så kommer man antagligen att misslyckas på grund av det andra antagandet då ingen vet exakt hur lång tid en viss räntenivå kommer att vara. Till exempel så förra året så höjde Riksbanken räntan fram till slutet av året för att sedan kraftigt sänka den till dagens nivå på 0,25 %. Att man ska kunna förutspå det så pass bra så att man kan sitta bunden på sig 3% från december 2007 fram till säg februari i år för att sedan gå över till kortare intervaller om tre månader händer inte, en sån timing har man inte (om man inte har tur) om man accepterar det andra antagandet. Under tiden kommer den långa räntan att vara stabil på 4 % enligt det första antagandet.
Var vill jag nu komma med detta inlägg. Jo det jag vill säga är att dem som tror att de kan vara aktiva och få ned ränta inte kommer att kunna göra de, troligtvis så kommer de få en högre ränta annat än i undantagsfall, enligt det andra antagandet. Det lättaste och det i de flesta fall billigaste alternativet är att förhandla till sig en ränta på 4% direkt, då blir kostnaderna förutsägbara och privatekonomin blir lättare att hålla ordning på så slipper man lyxfällan.
Kommentarer
Trackback
