Den evolutionära ekonomin

Så nu är tiden mogen för att inleda del 3 av denna serie :P. Så efter att ha gått igenom de olika kriserna så ska jag nog påpeka att det är lite förenklad beskrivet men tror att ni i huvudsak har förstått hur det är upplagt.

Det jag vill lyfta fram som de centrala i dessa båda kriser är obalanserna i ekonomin, anser att det är de centrala som måste fixas innan vi kan se en ljusning i tuneln. Att omfamna Keynes helt och hållet utan reflektion kommer ge oss en ny kris om några år, precis som 1937. Det som Keynesianerna antar (hoppas i de här fallet) är att marknaden hinner fixa de obalanser i ekonomin innan effekterna av en expansiv finanspolitik hinner komma igång på allvar. Tänk er en luftballong (ekonomin) som har fått ett hål och varmluften pyser ut vilket leder till att det är läge för ballong föraren (regeringarna) att dra på med mer varmluft (för vem ska annars göra de?) för att hålla ballongen i luften och sedan så hoppas man på att ballongen mer eller mindre hinner fixa sig själv innan propan/butan bladningen tar slut i tuberna. Problemet som jag ser i dessa två gigantiska kriser är att de hål som har skapats i ekonomin är så pass stort att det kräver mer än en tro på att marknaden ska fixa sig själv utan det kommer att krävas tid och tålamod men med det inte sagt att vi inte ska försöka göra det bättre. Obalanserna i ekonomin kommer att ta tid att fixa till sig och det måste de få göra, det kommer bli en del potatis ätande (en ny kartoffelkur). Nu kanske jag låter som en socialist men de vill jag bestämt säga att det är jag inte, raka motsatsen är mer i närheten av sanningen.

Det går inte att lösa denna kris med att kasta pengar och försöka täppa till hålen i ekonomin, som många journalister och politiker anser. Det kommer oundvikligen leda till en ny exakt kopia av denna kris om några år. Även fast det inte är helt lätt att sätta fingret på vad som har gjort att vi har hamnat där vi är i dag så anser jag att det är bättre ur allas perspektiv om politiker och näringsliv gemensamt satte sig ned och funderade ut vad det var som gick snett, det är garanterat inte bara sub-prime, utan det är något mer. Jag har fört fram i dessa inlägg att det är obalanserna som har skapat problemen, och det är obalanserna som måste balanseras ut innan vi kan gå vidare, men vad som ska göras för att undvika dessa problem i framtiden vågar jag inte skriva här, det lämnar jag till min doktorsavhandling i framtiden. Innan den är skriven så kan ni läsa den här artikeln http://www.dn.se/opinion/sverige-bor-ga-i-spetsen-for-ett-nytt-finansiellt-system-1.931748.

Det finns dock en stor skillnad mellan dagens kris och 30-tals depressionen som inte får glömmas bort. Under 1930-talet (och långt innan) så vad världen inne i en protektionistisk era där de olika staterna ville sluta sig mot omvärlden, idag är vi inne i en globaliseringsprocess. Det kommer göra att vi garanterat kommer att klara denna kris bättre än vad vi hade gjort annars, varför hoppas jag inte att jag behöver förklara.