Den evolutionära ekonomin

Det här med reglering har varit ett ämne som har stötts och blötts under lång tid, inte minst nu i finanskrisens spår. Många gånger så får jag känslan av att debattörerna inte riktigt har någon gemensam syn på vad en reglering är för något, de debatter jag har sett och läst på sistone har mer eller mindre kunnats reduceras till ”vi ska (eller inte ska) reglera för du är dum”. Detta återknyter lite till det jag skrev i ett tidigare inlägg om rationella val där jag vill mena att det är viktigt att klart definiera vad som menas med (i det här fallet) regleringar.

När det kommer till nationalekonomins värld så vågar jag påstå att det inte finns någon seriös person som på fullaste alvar inte vill ha regleringar på ett eller annat sätt, det finns säkert någon anarkist som menar att lagboken ska brännas men de är ganska få (har inte träffat på någon vare sig i text eller i person). För att på något sätt börja så skulle jag vilja skilja på regel och regel. Regler kan lite grovt delas in i två kategorier: den första är generella regler som gör det möjligt för människor att interagera så som men är fria från ett specifikt mål, den andra kategorin regler är detaljreglerande vilka syftar till att få ett specifikt utfall. När till exempel Fredrich von Hayek eller Milton Freidman framhäver att vi ska ha ett fritt oreglerat samhälle så syftar de på frihet från regler av den andra kategorin, de regler som har ett specifikt ändamål (ett specifikt syfte).

En generell regel är en regel som gäller alla individer i ett samhälle och tar inte hänsyn till någon specifik omständighet eller personlig egenskap (de gäller oavsett en individs ekonomisk ställning, släktskap, hudfärg, religion, bostadsort, kön, etc.). Det enda syftet som dessa regler har är att underlätta för oss människor att leva tillsammans. Ett exempel på en sådan regel är att vi i Sverige har högertrafik, att vi har högertrafik diskriminerar inte någon utan gör det helt enkelt lättare för oss att ta oss från punkt A till B utan att bli påkörd. Dessa regler utgår vi ofta ifrån i vardagen för att hantera den osäkerhet som finns när vi träffar en annan person, med andra ord normer. När John Rawls diskuterar ”okunnighetens slöja” så syftar han på att etablera just sådana generella regler som alla kan acceptera och inte går emot någons intressen specifikt.

De regler som detaljregler här tvärtemot de generella reglerna ett specifikt syfte och försöker påverka mänskligt handlande, till exempel att en butikssäljare måste säga hej till alla sina kunder för att få ökad försäljning. Dessa regler skiljer på människor av en eller annan orsak och avgränsar handlingsutrymmet för en individ. Dessa regler är inte generella i den bemärkelsen som för de generella utan har en ojämn ”påtryckningsgrad” där vissa individer/organisationer lämnas orörda av regeln (eller kanske till och med tjänar på den) och andra påverkas och måste anpassa sig till reglerna. Dessa regler är tydligast i organisationer, det är där som de för det mesta existerar, men de finns även exempel på lagar som faller under denna kategori. Ett sådant exempel är den så kallade ”Pumplagen” som lagstadgar att alla bensinstationer måste erbjuda ett miljövänligt alternativ (så som etanol eller biogas). Även fast den kan verka generell (det gäller ju alla mackar) så är den inte det, denna lag stiftades för att försäljningen av miljöbilar skulle öka (ett specifikt syfte) och det gör det omöjligt för små bensinstationer att verka men lämnar stora bensinbolag orörda (Statoil, OKQ8, Prem, etc.). ”Pumplagen” snedvrider även den relativa fördelningen av bränsle då det är betydligt billigare att omvandla en befintlig pump så att den klarar etanol men det krävs en helt ny tank för att installera till exempel biogas, vilket inte nödvändigtvis behöver vara vad konsumenterna skulle ha valt om lagen inte fanns.

Ibland så framförs dessa två typer av regler som begränsande regler (detaljreglerande) och obegränsade regler (de generella), personligen så tycker jag att dessa ord inte är så bra beskrivning av vad det handlar om då alla regler i någon form är begränsande utan jag föredra i sådana fall orden generella och detalj / komnado regler. Så för att återknyta lite till det jag inledde detta inlägg med så är det inte generella regler som är kontroversiella i någon mening (det krävs att vi har regler för att organisera ett samhälle) utan det är detaljregleringar som diskuteras, detta har jag en känsla av glöms bort ibland i debatten vilket mer eller mindre leder till diskussioner om vi ska ha en lagbok eller inte.

Personligen så skulle jag argumentera för att detaljregleringar inte ska finnas i lagboken, de hör hemma i organisationer och är inte till för att organisera ett samhälle. Detta dels på grund av Hayeks kunskapsproblem, vi vet inte alla konsekvenser av vårt handlande och därmed införandet av en detaljregel, och dels på grund av att alla framgångsrika tidsperioder där länder har kunnat resa sig ur fattigdom har karakteriserats av en avsaknad av just detaljregleringar i lagboken.

Hoppas att det gick att läsa.

Må gott och Glad Påsk!