Den evolutionära ekonomin

Nu har jag inte skrivit på ett tag. Sitter för närvarande med min uppsats, känner att jag har valt ett ämne som jag verkligen vill skriva om men att det inte var det lättaste ämnet jag kunde ha valt. Har för närvarande ungefär 8-10 böcker som jag måste ta mig igenom för att överhuvudtaget kunna skriva något som är intressant, men ska inte klaga då jag vet att det är många som utgår ifrån fler böker än vad jag gör. Men tänkte att jag kunde skriva något om varför jag anser att det här med värden är intressant.

Det här med värden är inte så lätt när man börjar fundera på det. Vad är ett värde? Vad är en vara värd? Vad är det som utgör värdet för ett ting? När uppstår ett värde? Dessa frågor kanske inte ser så avancerade ut men de är mycket centrala för nationalekonomin. De nationalekonomiska skolor som har formats under historiens gång (skulle jag vilja mena) är alla formade runt ett sätt att se på värde, basen för en nationalekonomisk skola ligger i den syn på värde och argumentationen för hur samhället bör utformas formas därav kring synen på värde. Även en av de stora svenska nationalekonomerna Knut Wiksell skrev i sin text från 1896 ”Value, Capital and Rent” att varje ny skola kommer med ett nytt sätt att se på värde och därifrån härleder den specifika skolans karaktär. Frågan ”vad är det som utgör värdet på en vara?” blir därmed den första frågan som en nationalekonom bör fråga sig innan han/hon formar ett argument, den första premissen i ett nationalekonomiskt argument är alltid på ett eller annat sätt kopplat till synen på värde.

En konsekvens av detta är att det går att studera en nationalekonomisk skola utifrån deras sätt att se på värde. Om en nationalekonomisk skolas karaktär beror på synen på värde och deras argument beror på synen på värde så går det att analysera skolans grundares värdeteori för att på så sätt kunna se vad det är som skiljer den speciella skolan ifrån andra skolor.

Adam Smith i hans bok Wealt of Nations börjar med att skriva om arbetsfördelning för att sedan i direkt anknytning till detta skriva om varors värde och vad som utgör ett värde. Även Marx börjar med att skriva om vad det är som utgör värdet i varor, i hela första delen av Marx stora verk Kapitalet så ägnar han åt att klargöra hans syn på vad det är som utgör värdet i en vara och vad det är som driver handel. Även de som vi kallar för Marginalisterna ägnade stor tid åt att diskutera värden i varor där bland andra Carl Menger utvecklade det som vi kallar för marginalnytta som det grundläggande i synen på värde (se till exempel hans bok "Principles of Economics"), dessa tankar fördes sedan vidare av till exempel Eugen von Böhm-Bawerk i hans text "The Ultimate Standard of Value" och hans bok "The Positive Theory of Capital".

Värdet, som jag utgår ifrån, på en vara kan vara intrinsikalt eller instrumentellt. Att en vara har ett intrinsikalt värde betyder att det finns ett underliggande värde i en vara oavsett observeraren, till exempel priset på en vara kan men behöver inte vara lika med varans värde. Att en vara har ett instrumentellt värde innebär att varans värde mer eller mindre uppstår i situationen och inte är på förhand given som vid ett intrinsikalt värde, priset i detta fall kommer alltid att vara lika med varans värde.

Många frågor har ställts genom historien om hur vi ska se på samhället och vad som är ett rättvist samhälle bland dessa finns: Hur ska vi skapa största möjliga värde i samhället? Hur ska vi organisera produktionsmedlen så att vi uppnår detta? Hur ska vi fördela resurserna på ett effektivt sätt? Dessa frågor är som ni kan se direkt kopplade till värde som sådant och hur vi ska ser på värde kan utantvekan få konsekvenser för hur vi svarar på frågorna. Om vi har ett intinsikalt värde (till exempel andelen arbetskraft i produktionen) på varor så kommer det också kunna gå att räkna ut det totala värdet på en vara redan innan den har producerats, givet att produktionsförhållandena är konstant. Detta kan senare få till konsekvens för hur vi ser på organiseringen av produktionsmedlen genom att till exempel peka på marknadens ojämnvikter för att motivera en planekonomi. Antar vi däremot att värdena är instrumentella så får det till konsekvens att värdet på en vara inte är förutsägbart och kan enbart observeras ex post. Detta kan leda till den slutsatsen att marknaden är just den bästa organisationen av samhället då till exempel konkurens kan ses som en upptäckarprocess där marknadsaktörerna försöker finna det korrekta värdet på en vara givet marknadsförhållandena.

Ett argument innehåller för det mesta flera antaganden, premisser, om verkligheten. Dessa premisser kan vara allt ifrån att vi människor är kalkylerande nyttomaximerare med perfekt information till att samhället har utvecklats utifrån spontana interaktioner mellan individer vilket har format en spontan ordning. Logiskt följt av detta så borde samma premisser ge samma slutsats. Många gånger så kan premisserna vara liknande mellan till exempel socialister och marknadsliberaler vilket bland annat framgick i den socialistiska kalkylerings debatten där socialisterna bland annat antog att vi är fult informerade och hela jämvikts resonemanget men nåde ändå en annan slutsats en den som till exempel den neoklassiska skolan gör även fast de har samma premisser om information och jämvikt. Detta skulle jag vilja påstå beror på den grundläggande skillnaden i synen på värde som skiljer som skiljer socialisterna och neoklassikerna vilket ger två olika slutsattsatser.

För att blogga till det hela lite så kan jag avsluta med att säga att så fort någon journalist, politiker eller för all del en bloggare uttalar sig om samhället eller vad vi bör göra när det kommer till ekonomin så kan ni alltid fråga er vad det är för syn på värde som denna person utgår ifrån och om ni i sådana fall håller med denne.

Hoppas att det inte vart allt för jobbig läsning.

Må gott!