Den evolutionära ekonomin

Då blir det ytterligare ett inlägg och denna gång om har det lite att göra med det jag kommer att skriva om i min uppsats, nämligen värden. Som en del av er i alla fall redan har förstått så är jag inte direkt en anhängare av Zentgeist rörelsen, tycker framförallt att deras val av namn är lite förolämpande mot Hegel och Marx som inte förtjänar att koplas samman med en sådan rörelse. Hur som så kom jag att läsa deras ”Activist Orientation Guide” och stötte på denna formulering som exemplifierar en del av deras kritik mot nationalekonomin:

“Now, general terminology aside, a very relevant attribute of Monetary Economics is the “Theory of Value”. The level of a product or service’s ‘value’ is derived essentially from two factors:

1) The scarcity (availability) of the materials used.

2) The amount of human labor required to produce a product/service.” (sid 6)

Deras slutsats blir senare att om vi har en helt automatiserad produktion så kommer det inte att finnas något värde i varor och tjänster, de vill försöka att använda ”ekonomiska” argument till deras egen fördel vilket de misslyckas ganska kopiöst med. De sättet att se på värde (eller priset som är den enda rimliga tolkningen av vad Zentgeist rörelsen måste syfta på) som de för fram är inte direkt från någon seriös nationalekonomisk bok eller tidsskrift som har publicerats efter ca 1870. Att se på värde som en direkt följd av hur mycket arbetskraft som används är faktiskt en tanke som Adam Smith tar upp i ”Wealth of Nations” där han hävdar att det enda som i längden kan påverka det naturliga priset (alltså det pris som en vara faktisk är värd) beror på den faktiska produktionskostnaden i arbetskraft räknat, även Marx och andra klassiker så som Ricardo är inne på samma spår. Det har dock hänt lite sedan dess och den kanske mest välkända av dessa är den så kallade marginalistiska revolutionen som inträffade ca 1870.

Det marginalisterna (bland andra Leon Walras, Carl Menger, William Stanley Jevon och Alfred Marshall) förde fram var att priset inte bestäms av någon underliggande orsak utan beror på när marginalkostnaden är lika med marginalintäkten, alltså när kostnaden för att producera ytterligare en vara är lika med den intäkt som försäljningen av den varan ger. Att det är den relativa bristen på en vara som avgör det slutgiltiga priset är i och för sig inte helt fel men de som kan finnas i överflöd kan också vara de som betingar det största värdet, så som vatten eller luft. Om det skulle vara så att arbetskraften (som Zentgeist rörelsen för fram) enbart skulle avgöra det naturliga priset på en vara så skulle det gå att avgöra hur produktivitetsförbättringar leder till minskand priser över tid men det blir lite jobbigare att förklara hur skillnader i till exempel prissättningen mellan vete och majs, även fast de kan krävas lika mycket arbetskraft att producera en ton majs och ett ton vete så skilljer sig priset och kvantiteten som produceras. Det är inte direkt så att bara för att en vara har ett högre pris så kommer kvantiteten att vara lägre än en liknande vara som har ett lägre pris även fast det går åt lika mycket arbetskraft att producera motsvarande mängd vilket emotsätter synen på arbetskraft som det som avgör det långsiktiga priset på en vara.

Något som också gör mig lite bekymrad med Zentgeist rörelsen är att de inte kan skilja på pris och värde, det finns en del nationalekonomer som menar att priset är en direkt spegling av vad värdet är men det är inte riktigt så enkelt (inte ens för en nationalekonom). Det som de försöker anknyta till är tankar om prisbildning och inte om värde, diskutionen om värde är något som inte är avgjort på långa vägar utan kommer att fortsätta ett bra tag till. Vågar dock påstå att det inte finns många nationalekonomer som vågar hävda att så länge något inte är prissatt så finns det inte något värde.

En annan sak som gör mig lite bekymrad är deras sätt att klumpa ihop olika nationalekonomiska skolor till en och samma utan att ta reda på vad de faktiskt vill föra fram som de gör med till exempel Monetäristerna och den Österikiska skolan (vilket de gör precis innan de utdraget som jag har gjort). Okej de är båda nationalekonomiska skolor och har sin grund i den marginalistiska revolutionen men ungefär där upphör likheterna. Det finns fundamentala skillnader när det kommer till sättet att se på samhället och des funktioner och det går inte att klumpa ihop som en och samma, det är lite som att säga att Moderaterna och Socialdemokraterna är ett och samma politiskt parti.

Hoppas att det inte vart allt för rörigt.

Må gott!