Vinst

Nu är jag lite små snurrig efter en dags pluggande så jag ska ta en paus för tillfället. Har nu i alla fall beställt hem hela serien av Kapitalet av Karl Marx (tre band) som jag ska försöka att läsa, kommer nog att vara klar om ett par år eller så men först ska jag läsa Smith som inte är så lite de heller. Efter att ha pratat lite med min far så insåg jag att en del saker i mitt tidigare inlägg som jag ser som självklart kanske inte är så självklart som jag anser att de är, nämligen den delen som handlar om vinst.

 

För att ha någon slags startpunkt i detta inlägg så behöver jag skriva lite om vad vinst är och när det uppstår. Vinst är mellanskillnaden mot vad det kostar att producera en vara och försäljningspriset, då räknar jag med alla produktionskostnader så som att det krävs mat för att personerna som producerar varan ska kunna överleva och det som behövs för att kunna fortsätta verksamheten och så vidare. Den vinst som ett företag redovisar i årsredovisningen behöver inte nödvändigtvis vara en vinst i detta fall utan den vinsten är den ränta som aktieägare får för sin investering. Om det finns möjlighet till vinst så är det ett tecken på att det finns obalanser i ekonomin. Obalanserna kan bero på många saker så som en ny teknologi som gör det möjligt att producera något mer effektivt, där jag hänvisade till Schumpeter så var det just ett exempel på en ny teknologi som ger upphov till en obalans som för en entreprenör ger vinst. Vinsten är central i det kapitalistiska systemet för att kunna hantera obalanser i ekonomin då det ger en resursfördelning givet den teknologiska och materiella förhållanden som råder vid ett givet tillfälle. Jag med flera skulle vilja påstå att det är just dessa obalanser i ekonomin som driver ekonomin framåt men i ett perfekt välbalanserad ekonomi så skulle det inte finnas några vinstmöjligheter.

 

För att återgår till det inlägget om peak oil som jag skrev för ett tag sedan där jag hänvisar till Simon och att det finns åtminstone två sett att se på naturresurser, en ekonomisk och en fysisk. När Simon säger att det naturresurser är oändliga i ekonomisk mening så gör han de på goda grunder. Att priset på en naturresurs går upp är en indikation på obalanser i ekonomin vilket gör att det finns en möjlighet till vinst för en entreprenör, entreprenören kan då till exempel se en vinstmöjlighet att göra bilmotorer som går på ett annat bränsle (hittar ett substitut till olja).

 

Detta var kanske inte så svårt att förstå men det som jag var mindre tydlig med i det tidigare inlägget är att det inte är vinsten i sig som avgör vad en entreprenör faktiskt kommer välja att göra. För att förklara detta så måste jag gå tillbaka till Adam Smiths bok Wealth of Nations där i han behandlar arbetsfördelning i de tre första kapitlet, vilket är de enda kapitlen som jag har läst (hela boken finns digitalt via wikipedia för den som är intresserad och länken är här). Adam Smith menar att alla tjänar på om vi får hålla på med det som vi anser är bäst för oss: det vi har talang för, det vi tycker är roligt, det som vi anser är mest intressant. Som en liten not så berör han inte ämnet om vi är egoister eller inte. Smith menar att vi gör inte saker av välvilja och att när vi handlar med någon så hänvisar vi till motpartens self-love (kommer inte på någon bra översättning). Självklart så går det att göra en väldigt snäv tolkning av self-love och dra slutsatsen att vi är egoister men den tolkningen skulle nog inte Smith själv hålla med om då bara något stycke längre ned så skriver hur arbetsfördelning ger oss möjlighet att göra det vi finner mest intressant och har den bästa talangen för, det är inte av välvilja att vi gör det vi gör utan av andra saker. Smith har ett exempel med en person som tycker om och har talang för att göra pilar och pilbågar, personen kommer då att finna att om han samarbetar med någon annan som får jaga så kommer personen kunna få en större glädje, mer mat, fler pilar och pilbågar än om han skulle göra allt själv. Det är inte heller så att den person som får jaga kommer att bli en förlorare då även han kommer att kunna tjäna lika mycket som den person som gör pilar och pilbågar. Smith hänvisar vidare till ett exempel med två tvillingar som är lika som bär till utseende och handlingar i unga år men kommer att syssla med helt olika saker på äldre dagar, de valde att göra olika saker för de har olika talang och fallenhet för olika saker. Smith är inte heller ensam om att föra fram dessa tankar utan det är många som bland annat ägnar sig åt nationalekonomi som verkar i våran samtid som talar om just samma sak, till exempel Israel Kirzner och Roger Garrison för att nämna två.

 

Hur ska vi då se på marknaden? Enkelt skulle jag vilja säga att marknaden är enbart ett medel för att uppnå sina egna mål, vi gör de vi gör av egenintresse men det är en bred tolkning av egenintresse som jag syftar på och därmed inte egoism. En entreprenör ger sig inte in i en bransch enbart för att söka vinst utan även av andra intressen, entreprenören finner en tillfredställelse till sitt egenintresse i det som denne faktiskt gör. Marknaden gör det möjligt för entreprenören att till exempel ha kul och roligt. Egenintresset kan vara att få så mycket pengar som möjligt men det är absolut inte nödvändigt, antagligen är det inte det utan det handlar om andra saker.

 

För att knyta ihop det som jag har försökt att beskriva i detta inlägg så är Wikipedia ett bra exempel på just detta. Jimmy Wales som grundade Wikipedia såg en obalans i utbudet av encyklopedier, de var dyra och det fanns en hög efterfrågan som inte tillfredsställdes ordentligt, och det fanns helt enkelt en möjlighet till vinst. Nu är det inte så att han gjorde detta enbart för pengarna, det skulle vara lite konstigt då Wikipedia formellt bedrivs av en stiftelse vilka är i förhållande till bland annat aktiebolag är hårt reglerade när det kommer till att ta ut överskott från verksamheten och dessutom så är deras tjänster helt kostnadsfria att använda. Det är något annat underliggande som driver Jimmy Wales att göra det som han faktiskt gör, nämligen att driva Wikipedia. Han måste onekligen tillfredsställa sitt egenintresse på något vis men det är inte genom att få så mycket pengar som möjligt utan det är något annat. Jimmy Wales tillfredställer sitt egenintresse genom marknaden men marknaden i sig är inte tillfredställaren.

 

Hoppas att jag klargjorde mina tankar lite bättre den här gången.

 

Må gott!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0