? = ?
Det här med värden har ni säkert förstått vid det här laget att jag finner väldigt intressant. En del insikter som jag fått under den senaste tiden undrar jag hur jag har kunnat leva ett helt liv utan att ha insett :P. Ta något så enkelt som att det faktiskt spelar roll hur vi uttrycker vad en vara är värd, det har betydelse för vad vi väljer att jämföra.
Den enklaste formen att framställa värde i en utbytessituation är att sätta två varor som ekvivalenta, x antal av vara A = y antal av vara B. Denna ekvation gäller oavsett vad det underliggande värdet kommer ifrån (till exempel nytta eller mänsklig arbetskraft). Den ena varan är i detta fall aktiv och den andra passiv, aktiv och passiv i den meningen att den aktiva varan värdesätts av den passiva. Den passiva varan agerar som måttstock för den aktiva varan, den aktiva varan får värde genom den passiva varan. Denna form innehåller dock en brist, det värde som visas beskrivs i termer av varans egenskaper. Värdet på varorna i ekvationen utgår inte ifrån dess värde utan dess användningsområden. Om 20 meter tyg = 1 kg kaffe så sätts tygets egenskaper lika med kaffets egenskaper, det är inte enbart värdet på kaffet och tyget utan även dess egenskaper som ting (som tyg och som kaffe).
För att ta sig runt detta problem så kan den enkla formen förlängas eller med andra ord så förs flera passiva varor in i ekvationen, ekvationen blir då: x antal av vara A = y antal av vara B eller = z antal av vara C eller =w antal av vara D etcetera. Problemet med att varors funktion likställs med varandra finns dock fortfarande kvar, det är i grunden endast ett flertal enkla funktioner som staplas på varandra vilket endast gör problemet mindre.
Som en följd av att stapla funktionerna på varandra så kommer även ekvationerna gälla omvänt, ekvationen 20 meter tyg = 1 kilo kaffe kan också skrivas som 1 kilo kaffe = 20 meter linnetyg. För att få en generell bild av värdet på en vara samtidigt som varans funktion utesluts ur funktionen så krävs det en ekvation där en vara sätts lika med en annan samtidigt som den jämförs med alla andra varor på samma sätt. För att konstruera en sådan funktion så krävs det en passiv vara som jämförs med alla andra varor som får agera aktiva varor, funktionen blir därmed:
Denna funktion ger en generell bild av värdet på en vara i jämförelse med övriga varor, varorna reduceras ned till värdet och tar inte hänsyn till varans funktion och användningsområde. Det problem som tidigare fanns med den enkla funktionen där även varans funktion togs hänsyn till försvinner i och med att alla andra varor simultant finns med i funktionen, till exempel så återfinns substitut för alla varor med i ekvationen. Två varor kommer inte att likställas funktionsmässigt.
Tänker sluta här, det finns ytterligare att skriva om det här men detta får duga för den här gången. Det som jag har tagit upp här är egentligen ganska självklara saker (eller har jag fel?) men det är väldigt viktiga saker om vi ska diskutera värden ur ett nationalekonomiskt perspektiv. När jag först stötte på det här så tog det mig bra lång tid att förstå vad det var frågan om men när jag lyckades bena ut allt så insåg jag att det faktiskt är en ganska viktig förutsättning för mycket av det som diskuteras när det kommer till nationalekonomi. Jag har hämtat de jag har skrivit om från den första volymen av Kapitalet av Marx, en nationalekonom som jag tycker förtjänar att komma in i värmen så att säga.
Hoppas att det gick att ta sig igenom.
Må gott!
