Den evolutionära ekonomin

Jag håller på att bli galen, allt som har kunnat gå snett i dag har gått snett. Murphys lag gäller verkligen! Känner verkligen att stressen håller på att ta ut sin rätt, de behöver jag verkligen inte just nu. Börjar få en djupare förståelse av Soleflys låt ”Blood, Fire, War, Hate”. Men men, nu är det inte allmänt klagande jag ska skriva om.

Enda sedan finanskrisen slog till så har Keynes blivit allt mer citerad i olika sammanhang, vilket i och för sig inte är så specielt förvåndande. Det som jag tycker är mer intressant är att även Fredrich von Hayek har fått en uppsving i och med detta. Hayek har främst blivit aktuell i och med att han debatterade med Keynes under 1930-talet om synen på marknaden. Nu ska jag i rättvisans namn säga att Hayek inte har blivit lika väl citerad (eller i alla fall inte vad jag har sett) som Keynes har blivit på senare tid men hans tankar har i alla fall lyfts fram mer seriöst på senare tid. Personligen så har jag en fascination för Hayek och hans tankar, har läst åtskilliga av hans böcker. Jag håller inte riktigt med honom om allt men grundkonceptet måste jag dock acceptera.

Hayek tillhör den så kallade Österrikiska skolan inom nationalekonomin, där bland andra Israel Kirzner och Ludwig von Mises (som för övrigt var Hayeks lärare) ingår. Den Österrikiska skolan grundlades av Carl Menger och därigenom så har skolan en grund i den marginalistiska revolutionen vilket gör den till en neoklassisk skola, dock är det som idag anses vara den neoklassiska skolan inte mycket gemensamt med den Österrikiska skolan. Den Österrikiska skolan utgår bland annat inte ifrån den så kallade ”Economic man”. Med andra ord utgår inte den Österrikiska skolan ifrån att vi har perfekt information, är nyttomaximerande och strängt kalkylerande egoister. I stället så utgår den Österrikiska skolan ifrån att vi inte har perfekt information (alltså alltid har tillgång till all relevant information) utan att vi har en del av all information och att vi på basis av den information vi har gör rationella beslut, så kallad bounded rationality. Lite enkelt kan detta beskrivas som att varje beslut som vi tar påverkar de möjliga beslut som vi kan ta i framtiden, för varje val vi gör i dag så stängs möjliga valmöjligheter i morgon. Till exempel så har jag när jag valt att läsa nationalekonomi inte möjlighet att uppfinna ett nytt läkemedel, även fast jag skulle snubbla över en jätte möjlighet att tillfredställa konsumenter. Detta kan sättas i kontrast till ”Economic man” antagandet (där alla har perfekt information) där jag oavsett val av studieinriktning skulle kunna uppfinna en ny typ av läkemedel om möjlighet skulle ges.

Det bidrag som jag anser är ett av de viktigaste bidragen ifrån Hayek bygger just på bounded rationality antagandet, nämligen det argument som handlar om informationshantering (jag har även tagit upp detta i andra sammanhang). Hayek utvecklade detta argument när han argumenterade emot socialisterna i det som kom att kallas för den socialistiska kalkyleringsdebatten. Hayek menar kort och gott att informationen inte är perfekt och tillgänglig för alla utan istället är distribuerad över alla individer och all kunskap är inte artikulerbar. Kunskapen som finns lagrad ”ut bland folk” kan aldrig finnas tillgänglig för en centralplanerare och därmed går det inte att ha en centralplanerad ekonomi. För att all kunskap ska kunna hanteras krävs det, enligt Hayek, ett fritt samhälle där människor fritt kan sända och använda den information som de har. Kunskapen kommuniceras genom pris signaler på marknaden och därmed finns all information tillgänglig på marknaden, kunskapen finns lagrad på marknaden och marknaden ser därmed till att ge den optimala resursfördelningen. Marknaden kan enligt Hayek aldrig vara orättvis utan ger den optimala fördelningen av resurser givet de förhållanden som råder. Skulle det av någon anledning till exempel bli en flaskhals i produktionen av någon vara så kommuniceras detta genom högre priser vilket ger signaler till entreprenörer att etablera sig i på just den marknaden.

Detta resonemang om kunskapshantering leder i förlängningen till att den spontana ordning som uppstår alltid kommer att ge den optimala lösningen på resursproblem. Till exempel så kan produktionen av olja att minska på grund av att det inte går att pumpa upp mer men detta kommer genom höjda priser på olja att leda till en omallokering av resurserna, till exempel så kan nya substitut att utvecklas. Den spontana ordningen som uppstår måste enligt Hayek bevakas och får inte störas, om den skulle störas så kommer orättvisor att uppstå då individer kommer att få mer tillgångar än vad de annars skulle vara berättigade till. För att den spontana ordningen ska fungera så krävs det en samlig regler för att hantera den okunskap om en okänd individs handlande som uppstår, de regler som utvecklas är informella regler som gäller i alla situationer eller med andra ord normer. Staten ska därmed, enligt Hayek, inte beblanda sig i marknadsaktiviteter utan ska ägna sig åt att bekräfta de regler som uppstår på marknaden, de normer och värderingar som utvecklas. Det är inget fel att ”olja maskineriet” och till exempel sätta en standard att det gäller högertrafik på Svenska vägar (en sådan regel skulle antagligen ha utvecklats i alla fall) däremot specifika kommandon som ämnar till att få ett vist utfall är alltid orättvisa. Hayek ser till exempel ”Common law” systemet som det bästa juridiska systemet därför att en domare måste gå till de normerna som har utvecklats för att kunna döma i ett mål.

Ett antagande som Hayek gör när det kommer till staten är att staten står utanför den spontana ordningen men har makt att ändra på den. Jag skulle i stället vilja påstå att staten är en del av den spontana ordningen, jag hoppas att jag i framtiden har möjlighet att utveckla detta argument men så länge så får det duga med en enkel åsikt. En annan invändning som kan göras när det kommer till staten är att ”Common law” inte alls kan vara den garant för den spontana ordningen som Hayek vill ge sken av utan tvärt om kan ge en skevhet i det juridiska systemet, detta skriver bland andra Theodore Burczak om i boken ”Socialism after Hayek”. Jag personligen anser dock att tanken om den spontana ordningen och informationshanteringen i grunden är helt rätt även fast jag har vissa invändningar i några förhållandevis små teknikaliteter.

Det finns mycket mer att skriva om Hayek men idag så får detta räcka. Jag anser att Hayek är en nationalekonom som förtjänar mer utrymme i vardagsdebatten än vad han får och jag hoppas att de lilla jag har skrivit ändå har givit en lite ökad förståelse över Hayeks tankar. Om det finns någon som är lite mer specialintresserad så rekommenderar jag varmt att ni läser Hayeks böcker ”Individualism and Economic order” och ”Law, Legislation and Liberty” (Hayeks magnum opus).

Hoppas att det inte var allt för jobbit att ta sig igenom.

Må gott!