Den evolutionära ekonomin

För ett tag sedan så lämnade Toris i Storbritannien fram en besparingsplan. De är en i raden av länder med statsfinansiella problem som har annonserat att de måste sänka utgifterna och höja skatterna. Som ett brev på posten så kommer självklart kritik emot sparplanerna, det finns en hel del olika varianter av kritik som alla är berättigade men den roligaste måste ändå vara ”varför ska vi vanligt folk betala för de rikas konsumtion”.

Så när en stat skuldsätter sig vem är det egentligen som skuldsätts? Ett enkelt svar som jag antar att många skulle ge är att det är staten som juridisk person som lånar pengar genom att regeringen har ett bemyndigande att låna pengar. När Sverige lånar pengar så är det Sverige som stat och inte regeringen som lånar pengar, skulden är utställd till Sverige. Vad/vem är staten? Ibland så verkar det som om vissa tror att staten finns utan för oss individer, om staten skuldsätter sig så berör det inte en själv utan det är någon annan som skuldsätter sig. När den Grekiska staten lånar pengar för att kunna upprätthålla en helt galen prioritering av utgifter så anser den enskilde att det inte är dem som har skuldsatt sig utan att det är alla andra som har skuldsatt sig. Det roliga är att det mer eller mindre alltid är de rika som ”lånar” och skickar notan till ”vanligt folk”.

Det är dock inte så enkelt som att säga att bara för att en stat lånar pengar så är det staten som är skuldsatt, det låter kanske lite sjukt men det är helt enkelt inte så enkelt. När en organisation skuldsätter sig så går det att reducera ned skulden till vad organisationen består av, dess medlämmar. När ett företag skuldsätter sig så är det i grund och botten aktieägarna (i egenskap av ägare av kapitalet i bolaget) som skuldsätter sin egen egendom som råkar vara i form av en andel i ett företags maskiner och anläggningar. På samma sätt är det när en stat skuldsätter sig, i och med att en stat består av alla medborgare så är det inte staten utan medborgarna som skuldsätter sig. Staten existerar inte utanför medborgarna utan består av medborgarna, skulle inte staten ha något stöd från medborgarna så faller den samman. När en stat ger ut ett skuldebrev så skuldsätter inte staten sig utan alla medborgare med en andel i det nya skuldebrevet. Vilka är det då som ska bettala för hela kalaset? Jo alla!

Så till skuldfrågan, är det de rika som har berikat sig på alla andras bekostnad i till exempel Grekland? Nej det har de inte, alla har mer eller mindre fått del av alla lånade pengar. Pengarna som Grekland har lånat har gått till att utöka den offentliga sektorn nå fruktansvärt (bland annat till två extra löner om året) och till att ha mycket generösa pensionsregler – i Sverige så har det både en och två gånger skrattats åt att Frankrike har extremt generösa pensionsregler men de har blivit slagna med hästlängder av Grekland. De övriga som inte har jobbat i den offentliga sektorn eller fått ta del av de generösa pensionsreglerna har fått lägre skatt än vad de skulle ha haft om budgeten skulle ha varit balanserad, annars skulle det ju inte finnas något behov av att låna pengar. De som har fått lägre skatt har därmed kunnat konsumera på lånade pengar i och med att den del av deras inkomst som borde ha gått åt till att betala de gemensamma samhällskostnaderna istället har kunnat användas till att köpa till exempel skor för. Bolag som egentligen borde ha gått i konkurs (om staten inte hade lånat pengar utan balanserat budgeten) har därmed haft en chans att överleva dels då de offentliga utgifterna har varit högre än vad de alldeles uppenbarligen har varit villiga att betala för, omvänt gäller om de är villiga att betala för de offentliga utgifterna men har lånat för att konsumera annat. Förutsatt att statskassan inte används som ett privat bankkonto i likhet med Mugabes Zimbabwe så finns det inte någon anledning till varför alla ibland annat Grekland ska betala statsskulderna. Det finns för övrigt en utmärkt bok som handlar om just detta som är skriven av Richard E. Wagner som heter ”Fiscal Sociology and the Theory of Public Finance” (för den som är intresserad).

Hoppas att det gick att läsa!

Må gott!