Den evolutionära ekonomin

Nu har jag äntligen fått rätsida på vad jag ska skriva om i min uppsats, kommer bli om entreprenören som resursfördelare och hur synen på värde kan påverka detta. Ganska intressant när man börjar tänka lite på dess konsekvenser måste jag säga, men att jag tycket det är kanske inte en överraskning då jag vill skriva om det :). Måste tacka Stefan som kommenterade mitt senaste inlägg, väldigt intressant kommentar och vill jätte gärna har fler spännande och intresanta kommentarer :).

Det är lite intressant det här med resursfördelning och hur entreprenörer samarbetar i konkurens. Det låter kanske lite konstigt att det faktiskt går att samarbeta på en marknad med konkurens men konkurens är en form av samarbete, går lite emot det som lärs ut på gymnasiet och på grundnivå på Neken (skulle vilja säga företagsekonomi också men är inte helt säker på hur det ser ut där), även i allmändebatten så är det inte direkt inte direkt det som i första hand tas upp. Konkurens framställs ganska ofta som en fragmentering av kunskap (vilket det är) och att det som är bra med konkurens är att det håller priserna nere (vilket det också gör) men sedan dör diskussionen av någon anledning. Det som inte framhålls så ofta är att konkurrenter faktiskt är samarbetspartners. Det låter konstigare än vad det är. Den fragmenterade kunskapen som ett företag har kommuniceras faktiskt till konkurrenter, oavsett hur hämligt företaget vill att kunskapen ska vara.

För att förklara hur jag tänker och ser på en marknadsekonomi. Tänk er ett jättestort pussel (marknaden) där varje pusselbit är en aktör på marknaden. När allt är i jämvikt så syns bilden som pusslet ska föreställa tydligt och det är en sammanhängande bild, detta är så pusslet (marknaden) ”vill” komma till. En pusselbit har enbart kontakt med ett fåtal andra pusselbitar och har inte någon möjlighet till kontakt med alla pusselbitar direkt. Pusselbitarna har också en förmåga att röra på sig när något som för den pusselbiten relevant information förändras (till exempel en efterfrågeförändring), när något händer som berör just den specifika pusselbiten så anpassar sig pusselbiten till de nya förhållandena. Pusselbiten kommer då inte att passa perfekt i pusslet och börjar gnida sig emot de omgivande pusselbitarna som därmed får ny relevant information som gör att de börjar röra på sig. Tillslut så kommer hela pusslet att röra på sig, bilden som pusslet förestället kommer att bli förvrängd så länge som pusslet rör på sig. Informationen som den första pusselbiten fick del av kommer att överföras fört till de närmsta pusselbitarna för att stegvis överföras till hela pusslet, därefter kommer hela pusslet att försöka anpassa sig till den nya informationen. Ny information kommer hela tiden att uppstå då varje pusselbit inte för vidare sin anpassning till de närmsta pusselbitarna, bilden kommer att vara konstant förvrängd. Hoppas att det var någorlunda lätt att förstå.

Så hur överförs då kunskapen och den nya informationen mellan pusselbitarna, jo genom priset. Priset innehåller mycket information som vi inte direkt tänker på finns där och många gånger inte kan artikulera. Om till exempel det blir en efterfrågeökning på en specifik vara så kommer priset att öka. Detta ger signaler att det för en entreprenör finns vinster att hämta (läs mitt inlägg om vinster för att förstå hur jag tänker där) och entreprenören svara på den nya information som entreprenören kan få ut ifrån priset. Det som avgör hur entreprenören tolkar till exempel en prisökning beror på mycket, till exempel den kulturella kontexten och personliga erfarenheter, vilket skulle kunna bli en egen bok bara om det.

Vad har detta med konkurens att göra? Två konkurrenter har lokal kunskap om de varor som just de producerar, till exempel hur produktionen går till och hur affärer görs. Den kunskap som ett enskilt företag har skiljer sig från sin konkurrent men genom att de kan anpassa priset, och svara på prisinformationen, så kommer de att kommunicera till sina konkurrenter om hur tillståndet ser ut i just det företaget. Låt säga att ett företag kommer på en smartare lösning för att producera en vara som ger upphov till en prissänkning och företaget får en ökad marknadsandel, detta observerar konkurrenterna som genast får en information att något har förändrats och att de måste svar på denna nya kunskap. Ett svar kan vara att lägga ned verksamheten och ett annat kan vara att satsa mer på forskning och utveckling, det beror på det enskilda företagets kunskaper vid det givna tillfället.

En i lite grova drag praktisk tillämpning av detta resonemang med ”pusslet” och samarbeten genom konkurens kan vi se i spåren av den senaste tidens miljödebatt och favoriseringen av etanol som nytt bränsle. När etanol vart subventionerat i jämförelse med andra bränslen så har det gett upphov till vinster för de bönder som producerar råvaror till etanolen, så som sockerrör och majs. Mark som tidigare användes till att odla till exempel soja på konverterades om för att producera etanolråvaror vilket höjde priset på dessa varor. Då det inte fanns någon mer odlingsbar mark så brändes helt enkelt regnskogen ned för att få tillgång till åkermark att odla till exempel soja på. Det var inte direkt det som politikerna hade tänkt när de valde att subventionera etanolen.

Det här med ekonomi är lite komplicerat ibland. Det är inte alltid så lätt att förutspå framtiden och vad en förändring kommer att få för konsekvenser som många vill tro. En pusselbit har enbart kontakt med ett fåtal andra pusselbitar och kan inte se hur hela pusslet kan komma att anpassa sig till en förändring.

Må gott!